Ekologisk kompensation är ett relativt nytt begrepp, som innebär att en åtgärd som påverkar naturvärden negativt ska kompenseras genom att höja naturvärdena motsvarande på en annan plats. Att kompensera för exploatering är en strategi som innehåller såväl goda ansatser som fallgropar. Greensway har sedan 2018 samarbetat med SLU i ett forskningsprojekt för att ta reda på hur ekologisk kompensation används i Sverige idag och vilka typer av åtgärder som det finns belägg för kan fungera som kompensation.
Varför behövs forskning kring ekologisk kompensation?
Vi ser en allt större efterfrågan från både exploatörer och myndigheter kring att inkludera ekologisk kompensation i våra bedömningar av påverkan på naturvärden. Det finns en internationellt stor debatt kring riskerna med att anamma ett marknadsstyrt och antroposofiskt verktyg som kan underminera andra naturvårdssatsningar. Den debatten har vi inte hört på samma sätt i Sverige. Därför kände vi ett behov av att bygga en större förståelse i ämnet.
Vi ville dels ta reda på vilka ekologiska antaganden aktörerna gör när de använder ekologisk kompensation. Det för att kunna värdera vad som förväntas kunna gynnas med åtgärderna. Dels ville vi veta vilka situationer, för vilka arter och miljöer, det är klarlagt att det går att kompensera intrång på ett meningsfullt sätt. Vi skickade därför in ett projektförslag vid den stora utlysning som Naturvårdsverket gjorde 2017. Där lyckades vi få anslag för ett två-årigt forskningsprojekt. Ett projekt som vår viceVD Lina Widenfalk har drivit genom en deltidstjänst på Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet har haft ett tätt samarbete med ett närliggande forskningsprojekt som drivs av Erik Öckinger vid SLU, längre beskrivning av båda projekten finns här. Vi gör även lite mer regelbundna uppdateringar på projektsidan på ResearchGate om ni vill följa resultaten.
Erfarenheter från intervjuer i Sverige
Inom projektet har vi genomfört intervjuer och en workshop med aktörer som på olika sätt arbetar med Ekologisk kompensation. Där deltog representanter från kommuner, länsstyrelser, exploatörer, ekologikonsulter samt myndigheter som Trafikverket och Naturvårdsverket. Det har varit väldigt intressant att höra hur det skiljer sig mellan olika kommuner och länsstyrelser i hur de ser på och arbetar med frågan. Det finns stora skillnader både mellan norra och södra Sverige men också mellan storstadsregioner och landsbygd.
Att det behövs tydligare riktlinjer för hur arbetet med Ekologisk kompensation ska utformas har varit uppenbart. Men det finns även en väldigt stor tilltro till konceptet. Många uttrycker att de ser en möjlighet för naturvårdsarbetet genom ekologisk kompensation. Intervjuerna vi höll tog vi fram så att vi skulle kunna kartlägga de ekologiska avvägningarna som görs. Trots det handlade ofta svaren ändå om juridiken och de praktiska detaljerna. Det verkar som att ekologin ännu inte är avgörande vid bedömningarna av vilken kompensation som ska göras. Här ser vi att det skapas en risk att kompensation inte har den effekt som är tänkt.
Vi ser ett behov av ekologiska riktlinjer och systematisk uppföljning av kompensationsåtgärder, för att det ska gå att veta om åtgärderna gör nytta. Inom forskningsprojektet genomför vi även en större syntes av vetenskapliga publikationer kring restaureringsåtgärder inom flera olika miljöer som ofta ingår i kompensationsprojekt, våtmarker, skogar, ängs- och betesmarker samt sandmiljöer.
Vill du läsa mer om projektet publicerade vi nyligen en diskussionsartikel i Biodiverse.
