Förra veckan gick naturvårdens årliga branschfest Flora- och faunavårdskonferensen av stapeln på SLU i Uppsala. Som vanligt är det Artdatabanken som arrangerar och konceptet var bekant för alla som någon gång varit där. Årets upplaga med några små uppdateringar som att underhållaren Staffan Lindberg var ersatt av underhållaren Jacke Sjödin, men på det hela taget ett mycket bekant format. Och varför ändra ett vinnande koncept? Visst hör man invändningar som att det kanske är för lättsamt, eller för politiskt, eller för opolitiskt, för långt eller för kort. Men till övervägande del är och förblir Flora- och faunavårdskonferensen en ojämförligt suverän arena för nätverkande och kunskapsutbyte för alla som jobbar med frågor som rör flora och fauna, från fritidsbotaniker till forskare, generaldirektörer och politiker. För oss med många år i branschen blir det också något av en ”walk down the memory lane” av glada och eventuellt mindre glada återseenden av gamla kollegor, samarbetspartners och kurskamrater. Men jag ska bespara er en vidare djupdykning i nostalgins ocean…
Det finns några höjdpunkter som jag skulle vilja lyfta fram från konferensen:
Flora- och fauna 2017 – mingel framför Greensways monter
Skogsstyrelsens paus i nyckelbiotopsinventeringen, som väl inte lämnat något inom området oberörd, fick en ganska skarp knäpp på näsan av självaste miljöministern med uttalandet ”Myndigheternas arbete är kontinuerligt, inte pausbart”. Frågan kommer helt klart att vara en het potatis för den svenska naturvården under ett bra tag framöver. Tack miljöministern för ett engagerat framträdande.
Temat för årets konferens var ”Många syns inte men finns ändå!”. Här uppmärksammades det arbete som utförts inom det Svenska artprojektet. Man kan inte säga annat än att det är fantastiskt att så många mindre kända artgrupper nu börjar kartläggas och bli mer allmänt kända. Det gäller inte minst olika grupper av insekter. Som gammal gallmygge-forskare blir man särskilt glad att se denna grupp lyftas fram. Ett bra exempel på en insektsordning med enormt många arter, säkert hundratals i Sverige varav många obeskrivna, men som väldigt sällan uppmärksammas. Tack Svenska artprojektet.
Öppna art- och miljödata och möjligheterna med dessa för naturvården lyftes också fram under konferensen.. Även om diskussionen kring detta var ganska kortfattad råder det ingen tvekan om att digitala verktyg och utvecklade analyser baserade på öppna data, med allt vad det innebär av möjligheter och utmaningar, kommer att vara en viktig del i den framtida naturvården. Tack artdatabanken för ert arbete med att samla, systematisera och tillhandahålla dessa data.
För er som är intresserade av att fördjupa er i möjligheter och utmaningar med artdata i naturvårdsarbetet kan jag rekommendera vår utbildning och workshop 27-28 april. Välkomna att anmäla er före 20 april.
Till sista vill jag tacka Artdatabanken för en mycket fin konferens. Utmaningarna för naturvården är många. Forum som Flora- och faunavårdskonferensen är jätteviktiga för att förmedla kunskap, inspirera och skapa nätverk i det arbetet. Vi ses nästa år!
Olof Widenfalk, VD Greensway
