Vid ett möte på Länsstyrelsen i Uppsala län i mitten av oktober träffades inblandade skogsbolag, myndigheter och forskare för att planera fortsättning av projektet kring gölgroda. Gölgrodan förkommer i små populationer vid Nordupplands kust och är rödlistad pga habitatförlust. Projektet går ut på att ta reda på hur skogsbruk bäst anpassas för att inte negativt påverka grodorna, men kommer också att bidra med viktig kunskap kring grodornas spridning och övervintring. Lina Widenfalk vid Greensway kommer att fungera som övergripande projektledare för projektet som nu planeras fortsätta under 2018 och 2019.
Greensway har i omgångar sedan 2015 arbetat med ett projekt kring kartläggning och analys av gölgrodans biologi och spridning. Projektet är ett samarbete mellan markägaren Bergvik Skog, skogsbolaget Billerudkorsnäs, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Uppsala län. Sedan 2017 är också Uppsala universitet med i projektet genom grodforskaren Simon Kärvemo.
I en tidig fas av projektet kartlade Greensway potentiella spridningsvägar för gölgrodor i fält baserat på befintlig kunskap om deras biologi. En modell togs fram för potentiella spridningsvägar i ett av grodans kärnområden i Norduppland. Ett av målen med arbetet var att ta fram särskilda hänsynsintruktioner för skogsbruket i området – var och när avverkning ska avverkas samt hur och var särskilda hänsyn bör lämnas.
I den inledande delen av projektet identifierades ett antal kritiska kunskapsluckor. Framförallt fanns tveksamheter om var grodorna egentligen övervintrar och hur långt de sprider sig för att övervintra.
I ett examensarbete under sommaren har biologistudenten Gustav Wikström, tillsammans med handledarna Simon Kärvemo (Uppsala Universitet) och Lina Widenfalk (Greensway) märkt grodor med sändare och följt deras rörelsemönster. Även Frauke Ecke (SLU) är involverad i examensarbetet, som kunnig för analysmodeller kring spridning och habitatutnyttjande. Under hösten har sju grodor kunnat följas hela vägen till sina övervintringsplatser. Tanken är att ytterligare exjobb under 2018 ska klarlägga vad som påverkar grodornas val av övervintringsplats – temperatur, fuktighet, förnadjup, blockighet mm. Spridnings- och övervintringsstudier kommer att möjliggöra ytterligare precision och vetenskaplig underbyggnad av hänsynsanpassningarna för skogliga åtgärder.
– Det känns mycket bra att projektet fortsätter. Förutom viktiga vetenskapliga data kring grodornas spridning och övervintring är projektet ett bra exempel på hur myndigheter, skogsbruk och forskning tillsammans kan jobba framåt för att hitta gemensamma kunskapsbaserade lösningar i artskyddsfrågor, säger Lina Widenfalk på Greensway.