Värdet av stubbar från skogsgallring för skalbaggar beroende av död ved

Med en ökad efterfrågan på bioenergi kan uttaget av skogsbiomassa genom stubbskörd komma att växa. I Sverige är över 5000 skogslevande arter beroende av död ved. För många av dessa arter kan stubbskörd på kalhyggen innebära en minskad tillgång på livsmiljöer kopplat till död ved. Vår medarbetare Diana Rubene har tillsammans med Mats Jonsell på Institutionen för Ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet undersökt om stubbar som kvarstår efter skogsgallring kan utgöra alternativa livsmiljöer för arter som annars är beroende av kalhyggesstubbar. Genom att studera skalbaggar på stubbar efter slutavverkning respektive gallring och på död ved i mogen skog fann studien att stubbar efter gallring har en annorlunda och fattigare artsammansättning än stubbar på kalhyggen eller död ved i mogen skog. Slutsatsen är att kvarstående stubbar efter gallring och annan stående död ved inte buffrar förlust av livsmiljöer från ökad stubbskörd eftersom arter som förekommer på stubbar på kalhyggen kräver solexponerad död ved. Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Forest Research.

Fler publikationer

  • Tillämpning av ekologisk kompensation i Sverige
    Artikel

    Tillämpning av ekologisk kompensation i Sverige

    Kompensationsåtgärder vid förlust av naturvärden blir allt vanligare vid exploateringar. Samtidigt f [...]

  • Utvärdering av strategier för naturvård
    Artikel

    Utvärdering av strategier för naturvård

    Planering av naturvård i ett landskapsperspektiv är viktigt för att bevara den biologiska mångfalden [...]

  • Klimatanpassning av skyddade områden
    Artikel

    Klimatanpassning av skyddade områden

    Klimatförändringar är en utmaning för naturvård i skyddade naturområden. Lina Widenfalk har deltagit [...]