Vikten av vetenskapligt underlag för naturvårdsarbetet samt ett ganska starkt stöd för ”Svenska modellen för skoglig naturvård” är två tydliga resultat i den Naturvårdsbarometer som Greensway tog fram i samband med årets Flora och faunavårdskonferens. Barometern visar också att arbetet med det nationella skogsprogrammet fortfarande är okänt för många.

I samband med årets Flora och faunavårdskonferens tog Greensway fram en naturvårdsbarometer – En enkel attitydmätare för svensk naturvård bland de som på ett eller annat sätt arbetar med detta, på myndigheter, i företag, ideella organisationer eller som privatpersoner. Nästan femtio personer svarade på barometern. Underlaget är för begränsat för att dra några detaljerade och långt gående slutsatser, dock framträder en del intressanta och tydliga resultat.

Barometern indikerar ett mycket starkt stöd för en vetenskaplig förankring av naturvårdsarbetet. En stor majoritet, 83 %, känner också till forskningsprojekt som direkt berör de frågor man arbetar med. Otvivelaktigt ett kvitto på att evidensbaserade metoder är viktiga för naturvården, men också på att naturvårdsforskningen till stor del identifierat och arbetar med frågor som är relevanta för den tillämpade naturvården.

 

 

Barometern visar också ett relativt starkt stöd för den svenska modellen för skoglig naturvård. Drygt två tredjedelar, 69 %, av de svarande anger att modellen åtminstone i viss utsträckning gynnar den biologiska mångfalden. Samtidigt bör nämnas att nästan tio procent anser att frivillighet under ansvar inte alls gynnar den biologiska mångfalden.

 

 

Samtidigt som frivilligheten i naturvårdsarbetet verkar tillskrivas i alla fall en viss framgång är de svarande delade när det gäller om svensk miljöpolitik bör styras utifrån EU:s så kallade naturvårdsdirektiv.  64 % anser att detta bör ske i viss eller hög utsträckning. En viss övervikt alltså för de som är positiva till direktivens påverkan på miljöpolitiken.

 

 

Trots en viss uppmärksamhet kring det Nationella skogsprogrammet under det senaste året så verkar det fortfarande vara okänt för många. Av de svarande anger knappt hälften, 44 %, att de i mindre utsträckning eller inte alls känner till skogsprogrammets arbete. Ett visst ytterligare informationsarbete kring programmet verkar alltså kvarstå för att dess arbete och resultat ska nå ut till Sveriges naturvårdsarbetare.